Läromedlet börjar på Ljudens strand där fokus ligger på språkljuden. Sedan fortsätter äventyret till Bokstavsön där språkljuden kopplas till bokstäver och alfabetets ordning. Slutligen går resan till Vokalöarna där språkregler för uttal och stavning utforskas.
Eleverna utforskar 35 svenska språkljud som fått var sin ljudfigur. Med hjälp av rim och berättelser lär eleverna känna Havsäventyrets ljudfigurer. Eleverna blir fonologiskt medvetna när de upptäcker att språket består av massa olika språkljud. På bilden ser du ljudfigurerna löken Lena som låter (l) och tjuven Kerstin som representerar “tje-ljudet”.
De ljudfigurer som är vokaler har två språkljud. Exempelvis har vokalen alen Aron både ett långt och ett kort språkljud. Det korta språkljudet representeras av en superkraft. Alen Arons superkraft är en magisk Ask som aktiveras vid behov. Med hjälp av superkrafterna blir det både enkelt och roligt att lära sig särskilja vokalljuden.
När eleverna har lärt sig ljudfigurerna och deras språkljud börjar de upptäcka att det går att kombinera ljudfigurerna. Med hjälp av ljudfigurerna bildar eleverna ord på ett intuitivt och roligt sätt – de börjar ljuda. Eleverna börjar också uppfatta ord i enskilda språkljud. Som att ordet SAL består av ljudfigurerna solen Siv, alen Aron och löken Lena.
I de flesta ljudfigurer finns det ledtrådar till en bokstav. Detta gör att det blir enklare att koppla ihop språkljud med bokstäver. Det är också lättare att särskilja liknande bokstäver som b och d, eftersom de får stöd av ljudfigurens form och personlighet.
För att skapa ordning över bokstäver och språkljud flyttar ljudfigurerna in i Bokstavshusen. Bokstäverna finns i olika hus som har olika karaktärer, som till exempel Bageriet. Husen skapar en visuell ordning för alfabetet och eleverna lär sig alfabetet på ett enkelt och roligt sätt, utan fokus på vad bokstäverna heter.
Relationen mellan språkljud och bokstäver är komplicerad. Därför behöver en del elever ett visuellt stöd för att bli medvetna om hur mönstret mellan språkljud och bokstäver ser ut. Havsäventyrets bilder synliggör att det finns bokstäver som inte har något eget språkljud. Bokstaven C lånar ljud från S eller K och att det finns språkljud som inte har någon egen bokstav som sje-ljudet (tjuven Kerstin).
Vokalerna är viktiga pusselbitar för att kunna stava och uttala ord. På Vokalöarna får eleverna lära sig vilka vokaler som är hård- respektive mjukgörande genom att de har olika platser på öarna. Detta har eleverna sedan nytta av när de ska förstå både hur C låter och hur tjuven Kerstins ljud stavas.
Eleverna har redan på Ljudens strand fått bekanta sig med att vokalerna har två språkljud. På Vokalöarna får de träna på att särskilja det långa och korta språkljudet. Att kunna särskilja vokalernas långa och korta språkljud är klurigt eftersom de för många elever låter lika. När eleverna har stöd av ljudfigurernas referensord (t ex Aron och ask) blir träningen både tillgänglig för fler och roligare.
På Bokstavsön upptäckter eleverna en del mysterier som behöver en lösning. När ska C uttalas som kolan Kaj och när ska det uttalas som solen Siv? Utifrån vokalernas hård- och mjukgörande egenskaper lär sig eleverna uttalet av C, G, och K.
Ett annat mysterium är att vissa ljudfigurer inte har någon egen bokstav. Tjuven Kerstin inte har någon egen bokstav, så hur stavas tjuven Kerstin? Även här används vokalernas hård-och mjukgörande egenskaper för att lära eleverna huvudregeln för hur tje-, sje- och j-ljuden stavas.
